viktoriassecrets

Idag är det 2 månader sedan vi lämnade Sverige. Första månaden gick otroligt långsamt och den andra månaden har gått ganska fort. Kina har inte imponerat på mig överhuvudtaget. För varje dag som går blir man mer och mer irriterad, arg och frustrerad. Kineser är, på riktigt, helt sinnesjuka.

2 månader i Kina har för mig resulterat i minus 6 kg. Vi försöker äta så mycket det bara går, men det är så få saker vi kan äta så det blir inte så mycket iallafall.

Det slutade med att vi följde med resten av gänget till Rizhao idag. En stad som visade sig vara mindre än Linyi men som ligger vid kusten. Jag träffade dock en jättetrevlig man från Sydney som jag pratade med ett tag. Sedan visade det sig att han ägde restaurangerna och barerna i hotellet. Tydligen bor det runt 1000 st expats här! Lite skillnad från Linyi där det bara bor ca 70 st.

Jag har hittat svartvinbärssaft och är sjukt glad över det.

Just nu sitter vi och funderar på vad vi ska äta till middag. Vi hade beställt mat från restaurangen på hotellet men nu när vi väntat i 30 minuter ringer de och säger att de inte har det som vi beställt. Säger man inte det från början?

Resten av gänget har bokat bord en lördag på samma restaurang och sedan mötts av en stängd restaurang när de ska äta. Boka bord gick bra, men de kan ju inte lova att det kommer vara öppet. China China.

Idag är det fredag och det betyder tyvärr inte så mycket här i Linshu. G kommer troligen jobba imorgon också och jag kommer troligen plugga. Roligare än så blir det tyvärr inte här i Kina! Resten av gruppen ska kanske åka en sväng till en stad ute vid kusten som heter Rizhao. Staden är inte större än lilla Linyi som finns här, men den ligger ungefär 1 timme från Qingdao. Frågan är då varför de inte bara åker till Qingdao istället?

Snart ska jag ta mig bort från bloggläsandet och göra egen tomatsås till lunch.

Jag lyckades få tillbaka smaksinnet och kunde njuta av oliver och fetaost. Mums vad gott det var! Tårtan de kom upp med var tyvärr inte lika god.

Imorgon ska vi ner och prata med managern då vi har hamnat i ett smoking room. Fantastiskt vad underbart det är att bo i Kina. Ingenting går någonsin som det borde göra.

Planerna för morgondagen är att kolla in gamla staden och mest strosa runt och ta det lugnt. Vi ska försöka hitta ett tyskt bageri med goda bakverk och förhoppningsvis hitta något bra massageställe också. Inte det enklaste för när man söker på internet kommer det bara upp olika eskortfirmor.


Kanske tar vi en tur på Tsingtao brewerly också.

På min promenad idag insåg jag än en gång varför jag ogillar att bo i en kinesisk by. Gatorna var fyllda av ungdomar på cyklar som skrek utlänning efter mig, tog kort och pekade. Alla som jag mötte skrattade och vände sig om. Ibland glömmer jag att de tittar bara för att man är blond och ljushyad, och tror att jag har något i ansiktet eller så. Det är otroligt svårt att bara njuta av en promenad när alla tittar på en.

Jag hoppas hoppas hoppas att det blir så att vi kan flytta till Qingdao! Där finns frisk luft, stränder, Starbucks, Marc Jacobs och flera tusen expats. Det kommer bli bra mycket roligare här på bloggen också kan jag lova!



Bilder från när vi var i Qingdao i december.

Vi kanske har hittat en lösning på vårt bostadsproblem! Om vi har gjort det så kan det bli hur bra som helst. Gruppen har en maskin stående i Qingdao och just nu försöker de förhandla om vi möjligen kan flytta dit i några månader.

De behöver arbeta med maskinen och det kostar för mycket att skicka den till Linshu = perfekt läge för flytt till bättre ort. Hoppas verkligen att det här går i lås! I sånna fall kommer vi att åka till Qingdao på fredagmorgon och kolla läget och vara där över helgen.

Såhär ser gången med SOJA ut i vår supermarket. Kineserna är bra konstiga som behöver 100-tals olika sojasorter. Det är soja med olika smak, olika starka, med chili osv. Är detta verkligen nödvändigt?! Soja är ju faktiskt bara soja.

Nu har G kommit hem från jobbet och det är dags för oss att ta en liten promenad i kylan. Blir nog en extra sväng till mataffären också. Även fast jag ogillar att gå in där eftersom de tittar mer i mataffären än ute på gatan av någon konstig anledning.

Ibland vet jag inte riktigt vad jag ska säga om det här landet och dess invånare. De kan vara otroligt gulliga och vänliga, men plötsligt så händer någonting och man inser att de egentligen inte är riktigt kloka.

Idag på morgonen, ungefär 5 min efter att G gått till jobbet, började vår telefon ringa nonstop. Jag hade tänkt sova någon timme till så efter att det ringt 8-10 min så drog jag ur sladden. Någon minut senare kommer någon istället och knackar på dörren, då är det en engelskalärare från skolan som har fått i uppdrag att hämta mig för min första jobbdag?! Ingen har hört av sig till mig från skolan sedan vårt möte förra veckan och vi har inte bestämt någonting om hur jobbet kommer se ut eller om det ens kommer bli någonting.

Det sista som vi sa till skolan var att vi skulle åka till Shanghai över helgen och sedan höra av oss så får vi se hur vi gör. Förstår inte riktigt hur det får det till "hämta Viktoria tidigt tidigt måndag morgon, helst utan att ringa dagen innan och förvarna".

Jag blir inte riktigt klok på det här landet.

Denna otroligt intressanta skyltdocka finns i Linyis finaste varuhus, det märks hur annorlunda det är här i Kina.

I Kina är det nästan obligatoriskt att köpa en luftfuktare då luften här är väldigt torr och svår att andas.

Så igår gick G och jag till supermarketen och köpte en luftfuktare som ser ut som Hello Kitty. De flesta saker här i Kina går att få som seriefigurer eller olika djur, så varför inte passa på när man kan! En tråkig sak som ser ut som en rolig sak blir ju en rolig sak eller hur?

Och den blir nästan som en dekoration på rummet och tillsammans med mina kitschlampor från templet ser det nästan lite mysigt ut här.

Ett fenomen som är väldigt intressant här i Asien är produkterna med Skin Whitening. Det finns i alla affärer och varuhus. Produkterna är till för att göra huden vitare och tydligen är det väldigt vanligt att man använder det här. Det finns som hudkräm, kroppskräm, ögonkräm osv. Väldigt lustigt. Och lite skrämmande.

Detta är kinesernas lösning på att vi är för många personer som ska åka i bussen på dagarna. Istället för att fixa fram en till bil så sätter de helt enkelt en pall mellan två säten. Voila, ett säte till! De är allt smarta de där kineserna. Vi sitter 10 stycken i en buss med 7 säten. Mysigt.

Det är knäppt hur saker kan vara så billiga som en del saker är här. Som dessa enorma tårtor till exempel. De längst ner kostar 45 kr.. Det får man ju knappt en liten bit tårta för i Sverige! 

Tydligen smakar tårtan mer som pannkaka och är inte speciellt söt. Dock tror G att det var tårtan han blev matförgiftad av. Enligt en blogg jag hittade ska man räkna med att få matförgiftning 2-3 gånger under ett år i Kina. Oj vad jag längtar.

Här ser ni två fina matställen här i Linshu. Mums vad sugen man blir.


Detta är ett "kök" utomhus där det lagas mat. Kokas gör det i tråget..


Mmmm.. bakterier!

Såhär kommer en typisk kycklingrätt in i Kina. Med näbb, ögon, kam, klor och hela kitet. Ifrågasätter någon varför jag väljer att äta vegetariskt?

När vi var inne på supermarketen så var det en liten kinesisk tant som följde efter mig hela tiden. När jag log åt henne så skrattade hon glatt och visade upp sin tandlösa mun. Hon försökte fråga Fey vilken provins i Kina jag kom ifrån, hon förstod sig inte alls på vad Sverige eller Europa var. Hon var så söt och gullig och otroligt fascinerad av mig.

Nu sitter vi säkert på marken i Kina! Incheckade på ett hotell utanför Beijing för lite vila och lunch.

På flygplatsen blev vi hämtade av representanter från det kinesiska företaget och skjutsade till hotellet. Jag har nu fått uppleva  en kinesisk restaurang med snurrplatta! Och lyckats äta lite av det som snurrade runt. Haricovets i chili var en riktig hit.

Till maten serverades endast ljummet grönt jasminte. Tur att jag älskar te.


Utsikten från vårt eftermiddagshotell!


Det är lite smog ovanför Beijing..